Vila i frid 2015 - Go all in 2016

Summerar likt många andra året som gått och konstaterar att det bjudit på både sorg och glädje.

...och blickar framåt med tillförsikt, för vad annat kan 'en' göra!

Nygamla utmaningar står för dörren.

Flytt återigen, men denna gången till egna ägor.

Inga hemmavarande barn.

Och nyårslöften, mina egna, och de enda som jag tycker att ni alla ska haka på:

Älska, lev, njut!

Skratta, lek, busa!

Var här och nu!

Var vänlig mot alla livsmedvandrare!

Var trygg i att främlingar är potentiella vänner!

Kasta inte bort ditt liv på ältande, förlåt och gå vidare!

...och var snäll emot dig (mig) själv...

Det finns bara en 'jag' och jag är fantastisk och unik.

Gott nytt 2016

God Jul och Gott Nytt År

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin Son, den förstfödde.

Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. (Lk 2:6-7)

Tankar i mitten av advent.

Så har åter ett år gått ifrån vår tid, och kommer aldrig mer - ett år fullt med både liv och lek, skratt och allvar.

För Stellan har året inneburit mycket arbete. Många nya projekt på jobbet och diverse fortbildningar. Sommarledigheten gick delvis åt till att göra en utökad redskapsbod på tomten och skissande på "vår dröm" om att bygga ut boningshuset. Hösten inleddes med en resa till Turkiet där de "60" firades med sol och god mat.

Hedvig har fortsatt sina teckenspråksstudier i Leksand. Och under sommarmånaderna tillbringades en stor del av tiden som parkeringsvakt på Skara sommarland. Resterande tid var hon med sin Oskar.

Emy har under året gjort klart sina gymnasiestudier och även hon arbetade under sommaren på Skara sommarland, fast som attraktionsvärd. Hösten har bjudit på " timvik" inom äldrevården. 

...och i lägenheten i Mariestad har det kommit en Pontus.

För min egen del har året fyllts av många möten och samtal. Under tre veckor på våren fick jag utlandsvård på Mar Y Sol på Teneriffa, vilket var välbehövligt och gav gott resultat.

På senvåren kom döden på besök och vi tvingades ta farväl av "extramorfar" Gösta.

Nu står ett nytt år för dörren med allt vad det innebär.

Fortsatt arbete och fortsatta studier... och för min del 70% nygamla äventyr då jag under tiden 

1/2-31/12 2016 kommer att vikariera som teckenspråkspräst i Skara stift.

Nu vill vi med dessa rader önska er alla

En riktigt God Jul

och ett gott avslut på 2015

och ett Gott Nytt 2016

Visst blir jag också orolig...

...men jag kan inte tillåta mig att kapitulera för rädslan.

Om jag låter rädslan ta överhanden så har alla extremister vunnit sin seger. 

Jag vill inte vara en 'liten lort'!

365ggr finns meningar med 'var inte rädd'-budskap i Bibeln.

Det vill jag lita på.

Jag tänker aldrig frångå min övertygelse om allas lika värde, allas rätt till frihet och fred.

Förändringen sker inte bara genom andra. 

Fredsarbetet måste ta sitt avstamp i mig och ur mig.

Jag måste börja med min omgivning.

Jag måste se medmänniskan i alla jag möter.

Jag måste stå upp för livet!

Vi måste stå enade!

Du och jag kan göra skillnad!

Post utlandsresa

Kom hem från två varma veckor i Turkiet för mindre än två dygn sedan.

Två veckor med småpromenader, trappgång och bad/vattengympa.

Två veckor med nästan inget ont alls (utom efter massagerna).

Två veckors paus!

...och nu...

1,5dygn hemma -

Ca 7h jobb -

Ca 1,5h bilkörning -

Två besök till affären -

Två tvättar -

En matlagning 

och

Två diskar senare.

ONT

Ryggen värker, fötterna ömmar, axlarna värker... och gårdagskvällen slutade i tårar och morgonen började med det.

Denna skitsjukdom som inte syns på utsidan. 

Viljan att orka prestera mer (åtminstone som andra) och orka ha ett familjeliv på kvällen.

Tabletter... Tja det har jag, men tar jag dem orkar jag inte jobba o köra bil... får vänta tills det gör "riktigt ont". Smärta mellan 4-6 på 10skalan är ju vardagsmat... 

Så nu har jag gnällt av mig. 

Tar 5an som ingång på dagen och ger mig i kast med den.

Igår såg jag...

...hur träden börjar klä sig i gult.

Sommaren, med allt vad den bar med sig, ligger snart bakom och hösten och stearinljusens tid ligger framför. Manar oss att stanna upp. Manar oss att inte komplicera livet. Manar oss att se vår plats och uppgift i skapelsen.

Har du tak över huvudet och slipper att fly - var nöjd.

Har du mat på ditt bord - var tacksam.

Har du en säng att sova i - gläd dig.

Har du vänner att prata med - du är rik.

Så ta livet en stund i taget.

Träna lite HAKUNA MATATA!

Tänk lite västgötskt: det blir la' väl.

Vi lever här och nu!

Hic et Nunc!

Gårdagen ligger nerstoppad i sin sovsäck...

...och kanske kommer en morgondag åter igen, den som lever får se.

Men här och nu läser du denna rad... NJUT!

...och le!

Jag är rik!

Ibland slår alla känslorna på samtidigt och stunder av klarhet infinner sig!

Jag är rik!

Visst skiter sig livet ibland och det gör ont och är svårt... och kanske det är därför jag ibland måste påminna mig om att jag är rik.

Jag har tillsammans med min förra make fått livets största gåva. Två underbara tjejer, som visserligen ibland drivit mig till vansinne (säkert ömsesidigt) men som är de finaste jag någonsin fått. Nu är de unga kvinnor med sina egna liv och drömmar och jag bjuds in att dela bitar av deras livsvandring. Det är stort!

Jag har föräldrar och bonusföräldrar kvar i livet.

Jag har ett hem, en plats som jag kallar min. Jag tvingas inte på flykt, jag upplever inget våld. Jag kan plocka hallon i solen och strosa barfota på gräset. Jag har mat på bordet, vatten i kranen och 'el i väggen'. Visserligen är uppkopplingen på mobilen kass - men det ger ju tid åt böcker och musik.

Jag har ett jobb och ett fantastiskt arbetslag.

Jag har en församling som ger feedback, som har omsorg om mig. Som får mig att skratta och som säger att jag är bra och gör bra saker.

...och jag har en man...

Min egna lille 'hubble', som står ut med mig både med PMShumör, begynnande klimakteriebesvär, förkylning o andra krämpor. En livskamrat som var dag har omsorg om mig, som säger och visar att han älskar mig. Som stöttar, håller om, skojar och skämtar. En 'kvarnsten' som håller mig på jorden när jag stressar igång. En optimist som väger upp mina negativa sidor. En händig karl som löser det praktiska.

Jag är rik!

...som ett tjurigt barn...

...stampar jag i golvet o säger NEJ.

Med en vecka kvar på sommarsemestern får jag erkänna att jag inte är helt överens med 'chefen där uppe'. 

Jag är inte tillräckligt utvilad på insidan, ordtröttheten är fortfarande kvar och lusten/inspirationen till att jobba är långt borta. Och kanske är det just där själva knuten i problemet ligger: jobba. För i de flesta andra jobb gör du ditt pass och går hem till ditt och låter jobbet stanna på jobbet. Men i yrken som bygger på det som man, i alla fall förr, benämnde 'kall' så fungerar det inte riktigt så. Du blir liksom inte riktigt ledig ändå... folk ser ändå 'prästen' före mitt 'jag' och som 'prästen' förväntas jag ändå, trots ledighet, lyssna och svara. Och när jag försökt att inte svara på jobbmail, jobbmess och jobbsamtal så fortsätter det droppa in... och till sist orkar jag inte stå emot folks behov (nöd, bön om hjälp) utan jag faller till föga och svarar. Och för var gång (om än det bara rör sig om 10minuters insats) så är jaget stört och tankarna igång. Så, nej, jag är inte utvilad och näää det känns inte som ordentlig semester! Och för första gången sedan jag upplevde kallet som 14-15åring så funderar jag på om jag verkligen är på rätt plats (det vet jag ju att jag är för hur skulle jag kunnat undgå kallet) och om det är värt det (där är frågetecknet, är det värt det på bekostnad av mitt eget inre jag)?

Även i 'kall'yrken måste det finnas utrymme att bara lägga allt ifrån sig och vara 'jag' fullt ut! Även om det är ett 'kall' så är det ett yrke, ett jobb, med lagstadgade rätt- och skyldigheter.

Så hörrdudu 'chefen' hur tänkte du här och hur lägger vi upp fortsättningen?!

Drömmar av silver - drömmar av guld...

...låt dem inte bara bli drömmar...

Förverkliga det du kan!

Skjut inte upp till morgondagen.

Lev nu och lev här.

Låt lupiner o midsommarblomster lysa upp längst in i dig.

Skratta åt regnet, plaska i pölar.

Läs böcker, drick kaffe o njut.

Höger/vänster HÄRDSMÄLTA måndag/tisdag

Wow!

Hur lyckades jag (vi) ta oss igenom förra veckan? 

Så här i backspegeln var det nog lite väl mycket, vilket märktes igår då kroppen vägrade allt.

I onsdags var personalen här. De hade med sig mat o allt och vi hade en riktigt trevlig em/kväll tillsammans. Ett underbart gäng som jag fått vara med i 1,5år. Skratt o humor blir kittet som håller oss samman. Och nu väntar säkert en kurs i höger/vänster efter min 'idiotsäkra' mycket utförliga vägbeskrivning :O

Men ni hittade hit iaf...

Torsdagen tillbringades med handling, städning o dukning inför fredagen. 

Vilken dag! Sommarens första dag vädermässigt. Glädje och ungdomsyra.

Folkfest, ja allt!

Farmor o farfar, pappa o Sussie, Evelina, Tobbe, Hedvig och vi två tog emot den nybakade studentskan vid Arena. 

Mormor, Tommy, Nicke, Anette och Pontus anslöt i Mariestad. God mat, många samtal, fina presenter.

En underbar dag!

Väl hemma på Öglunda släppte all spänning och den totala härdsmältan infann sig när jag summerade båda barnens uppväxt och skolgång inom mig. Jag är så stolt att Stefan och jag fått två fantastiska döttrar som har kämpat på med skolgången och nu är i mål med grundutbildningen och på gång med - på väg in i - fortsatta egenvalda studier. Jag kan inte i ord beskriva alla känslor som välde upp utan sammanfattar det med: 

Hedvig & Emy jag älskar er!

Nationaldagen firades med loppis i Eggby, fika hos Fredrik o Frida samt en tur till Elins där Daphnes paket inhandlades.

...och nej hon tar inte studenten idag - utan imorgon. Således tycks jag inte heller kunna skilja på måndag o tisdag.

...nu är det måndag och om en vecka börjar semestern... fyra veckor återhämtning och batteriladdning.

Gott o blandat

Ibland har jag lust att gömma mig från omvärlden. Tror nog det är fler än jag som känner så ibland, eller? 

Ser i backspegeln tillbaka på en vecka full av möten. Positiv input men stressigt. Torsdagen kulminerade med sina 13h och inskyfflande av mat samtidigt som jag jobbade. Inte undrapå magont och små ryckningar i ögat. Och ändå är jag tacksam över veckan. Nya insikter på vissa området och en bekräftelse av att jag har ett arbetslag omkring mig som står pall i vått och torrt. Vi borde ibland kallas improvisationsmästarna. Nåväl, begravning, konfidenter, dop, Norgebesök, tacksägelse och ett barns förundrade ögon över ett gudomligt kinderägg = lycka (även om söndagen började med orden jag vill inte vara präst mer... jag vill inte vara trevlig mer...).

Ser framåt med fasa över att jag är onaturligt lugn. Borde vara hysterisk men det är jag inte. Om 5dgr står studentska nummer två redo att säga tack o adjö till Västerhöjdsgymnasiet. Även denna unga dam har kämpat sina tre år och är nu värd att få andas och sova. Inga små barn kvar i boet, inga händer i miniatyr som kramar om och klappar mammakinden, inga matsäckar o gympapåsar att packa. En enkel fest är önskad. Ett 16-tal gäster väntas komma. Dricka, kex, ost, inköpt. Kött & potatissallad beställt. Dukar o servetter måste fixas. Mysko känsla att vara lugn i stormen.

...och innan studenten...

Personalfest för 16pers här på Öglunda. Måste vara fel på mig ;) normala hysteriska Ellinor skulle sagt nej med emfas... men efter att ha valt bort mycket av sådant som ger tbx glädje inser jag att det är just sådant här som ska bejakas. Hjärterum o stjärterum o skit i hörnen, det viktigaste är att få vara tillsammans och njuta en stund ihop. 

Och bekräftelsen på min 'dödliga' sjukdom torde vara att jag köpte 3nya trädgårdsperenner, 1 kaprifol och ett äppelträd igår. Delegerade dock själva nergrävandet till Stellan :)

Längtar till söndag!

Gott o blandat

Ibland har jag lust att gömma mig från omvärlden. Tror nog det är fler än jag som känner så ibland, eller? 

Ser i backspegeln tillbaka på en vecka full av möten. Positiv input men stressigt. Torsdagen kulminerade med sina 13h och inskyfflande av mat samtidigt som jag jobbade. Inte undrapå magont och små ryckningar i ögat. Och ändå är jag tacksam över veckan. Nya insikter på vissa området och en bekräftelse av att jag har ett arbetslag omkring mig som står pall i vått och torrt. Vi borde ibland kallas improvisationsmästarna. Nåväl, begravning, konfidenter, dop, Norgebesök, tacksägelse och et barns förundrade ögon över ett gudomligt kinderägg = lycka (även om söndagen började metoden jag vill inte vara präst mer... jag vill inte vara trevlig mer...).

Ser framåt med fasa över att jag är onaturligt lugn. Borde vara hysterisk men det är jag inte. Om 5dgr står studentska nummer två redo att säga tack o adjö till Västerhöjdsgymnasiet. Även denna unga dam har kämpat sina tre år och är nu värd att få andas och sova. Inga små barn kvar i boet, inga händer i miniatyr som kramar om och klappar mammakinden, inga matsäckar o gympapåsar att packa. En enkel fest är önskad. Ett 16-tal gäster väntas komma. Dricka, kex, ost, inköpt. Kött & potatissallad beställt. Dukar o servetter måste fixas. Mysko känsla att vara lugn i stormen.

...och innan studenten...

Personalfest för 16pers här på Öglunda. Måste vara fel på mig ;) normala hysteriska Ellinor skulle sagt nej med emfas... men efter att ha valt bort mycket av sådant som ger tbx glädje inser jag att det är just sådant här som ska bejakas. Hjärterum o stjärterum o skit i hörnen, det viktigaste är att få vara tillsammans och njuta en stund ihop. 

Och bekräftelsen på min 'dödliga' sjukdom torde vara att jag köpte 3nya trädgårdsperenner, 1 kaprifol och ett äppelträd igår. Delegerade dock själva nergrävandet till Stellan :)

Längtar till söndag!

Kris eller en andra vår?

Är det dags?

Vem frågar man - vem talar man med?

Jag älskar att vara kvinna...men...

Kvinnokroppsmystik är ju inte det första ämnet som kommer upp vid fikabordet, fast det egentligen vore fullt normalt. För hur ska jag annars få kunskap om varför någon hällt sockerdricka i mina nervbanor; citronsyra i mitt humör, bruna bönor och blodkorv i min mage, sömnpiller i mitt kaffe och karusellåkning i mitt huvud? 

Jag känner inte igen mig!

Hjälp!

Är detta jag eller vem är jag?

Det sista halvåret har det blivit värre och värre med det kvinnliga. Nu senast var det 49dgr emellan (förutom en liten minimal fläckning). Smått (vid beröring) läckande bröst, illamående, yrsel och total orkeslöshet mm -ja, jag var så orolig att ett gravtest gjordes- men med förväntat resultat. Bröstcancersymptom fanns i bakhuvudet, men senaste mammon ok, inga knölar och inga ojämnheter eller indragna bröstvårtor. Återstod att närma mig det magiska tantbevis-ordet:

K L I M A K T E R I E T

Läst - och läser - åtskilligt och känner igen mig.

Nattliga blöta uppvaknanden (hur mycket kan jag svettas!) och total frossa vid insomnandet.

Kaos-humör fast jag inte är sur... orkar bara inte vara trevlig (räcker att vara det på jobbet - hemma brister det)... gnällig, trött (stackars familj). Ena sekunden glad o busigt nyfiken, nästa sekund bottenskrap och böl-varning. Utan att kunna förklara så är det som en alien tagit över mitt inre!

Kan det vara så?!?

Är det dags?!?

Klimakteriet - ordet stammar från grekiskans kris.

...i vissa kulturer benämnt kvinnans andra vår...

Min tid, mitt liv!

Japp, mitt i allt, jag gillar att vara kvinna!

Ålahue o rävaröv!

I vilken ände börjar jag?

Hade lämnat in fullständig redogörelse inför mötet med nya VC idag - misstänker att det inte blivit läst.

Känner mig som hypokondriker och gnällkärring! Tydligen ska jag inte leta efter att få diagnos klarlagd, för det går inte att få det... utan gilla läget och hitta sätt att hantera livet på. Och för övrigt informerade dr mig om att hen inte var specialist. Samma som vanligt, och jag får nästan be om ursäkt att jag tagit upp tid. Så det handlar åter om att vara min egen läkare och terapeut.

Vikten som vanligt ett problem. Ingen synlig påverkan på leder så varför det gör ont kan man inte veta.

Trötthet, ja, så är det bara. Ont, ja, så är det bara.

Boka tid till sjukgymnast.

Nsaid-hämmare (Naproxen och Alvedon) enda lösningen.

Tjatade till en remiss till röntgen av hand/fot. 

Remiss till fotvård (tid i juni), fick tala om vad som skulle stå (PPP var tydligen krångligt).

Åter ruta 1 och jag har åter bekräftat att man ska vara frisk för att orka vara sjuk.

Mao:

Dra inte på dig en kronisk sjukdom! Iaf om den inte är intressant för läkarprestigen...

Sluta vara medelålders kvinna!

Sluta vara trött och ha ont!

Sluta stressa!

Väg mindre!

...och ha definitivt starkt psyke, så klarar du dig...

I annat fall, dra en rejäl svordom. 

Acceptera daglig smärta och lägg dig i solen -då fötterna inte vill är jag ju ute i syret åtminstone.

21.30 blev det middag...

Ojojojojoj vilken dag!

Vaknade vid halv sex. Sömnen är inte bra just nu. 

Morgonbestyr och gårdagens halva pizza till frukost (hann inte handla igår). 

Var på jobbet ca 7.40. Fick gjort pappersarbete och redovisa kollekt, fylla i dopet som jag förrättade i lördags, packade ner predikan mm inför Göstas begravning. Vid halv nio fylldes huset med folk och vid nio kom Kicki med tårta, hennes dag #50år - och Marie hade gjort chokladbollar #chokladbollensdag 

Vid 9.40 förberedde jag mig inför konfidentsamtal som visade sig bli dubbelt upp.

Färdigt vid 12. Värmde två knäcke med ost + en påse nudlar (maten just nu är katastrofal). Planerade mat inför barnens avslutning. Sålde frälsarkrans och skrev ut beskrivning. Pratade med PRO folk innan café-folket kom. En bil hade missuppfattat men efter att ha hittat telefonnummer på RATSIT kunde vi ge oss av i två bilar till Falkängarna. Samtal i bilen. Väl framme prata med kaffestugans personal, få gästerna att beställa - äta/samtala. Gå i butikerna. Hittade en sak till Cecil till inflyttningspresent. Invänta och samtala. Köpte läppcerat. Satte mig i bilen och pratade. Inväntade de andra. Få iväg de andra och försöka få in en dam till i Maries bil. Bilbälte strulade. Skicka iväg Marie med tre damer och invänta Stellan. Passade på att handla i Coop Hällekis. Stellan kom, fick åka tbx och göra det som han redan planerat in (hämta sopor på landet + begravningskläderna) köra hem. Prata med Jan över staketet och fick visat Stellan den fantastiska trädgården (en oas i stan). Lämpa av mig och mat hemma. Stellan till biltvätt och tankning, jag till spistvätt... mess med dotera... och hjälpa den andra med en retur. Plocka ur gammal mat ur kylen samtidigt som laga middag. Stellan hem, han tog sopkassen, äta - han plockade av o gjorde matlåda...och nu totaltslutisoffanhockeysnartsova...

Mina 10dagars dagbok är nu slut...och förhoppningsvis vet ni lite mer om vad prästen gör vid sidan av söndagens gudstjänst. :O

Före och efter räddning i Hällekis

Tänk på vilodagen...

...så att du helgar den.

Sov otillåtet dåligt. Vaken var timme från halv tre. 

PPPn på foten värre än på länge i klåda, men den ser inte mycket ut för världen.

Vid sex gick jag upp med huvudvärk (hade inte haft C-papen halva natten pga orolig sömn). Stellan kom upp vid sju och han gjorde underbar frukost med stekt ägg och bacon. Kvart i nio gav jag mig av till Bredsäter via Böja, Dyrenäsvägen o Lugnås. Ngr mc:s passerades... ngt veteranrally idag om jag fattat rätt. Inger och Kent var på plats när jag kom dit strax efter halv tio. Förbereda och hinna prata lite både med dem o kyrkvärdar. Vi var 14pers där och 13st som kommunicerade. Efter mässan hade Kent fixat kaffe o underbar chokladrulltårta. Satt i bilen igen strax efter 12. Väl hemma fixade jag lunch och sedan la jag mig och sov! Tills för en stund sedan. Kaffe o skorpa avnjutna o nu börjar vi packa för hemfärd till Mariestad. Har stuckit hål på PPPn för klådan är outhärdlig. Hoppas det ska lindra...

En av veckans höjdpunkter...kronan i Lugnås...

Wow vad vacker!

Attjo attjo attjo...

...prosit!

Men enligt läkaren är jag inte allergisk. Bara tjock.

Började dagen före kl 7. Stillsam frukost innan vi tog oss iväg till Ullerås och gudstjänst. 11besökande och jag + Inger. Nerom kontoret. Snabbfika i solen. Spillde ut kaffet i bilen. Upp till Lugnås för att döpa lille Gottfrid (som totalt vunnit mitt hjärta). Hem till Öglunda, sen lunch. Stellan klippte gräset och jag somnade. Vaknade vid halvfem och klockan fem var vi bortbjudna. Myskväll hos Jeanette med familj. Grillat o gotte gott efterpå. Lille Eric charmade o visade X-antal traktorer. Nu hemma vid hockeyn. Regnet kommit och nysningarna minskar direkt. 

Natt natt

Oj vad de går o knatar...

...Vallevandring är på gång!

Själv sitter jag i soffan och tittar på.

En synnerligen skiftande dag har påbörjat sitt slut. Kom iväg kvart över åtta, landade på jobbet. Lite predikotankar (tack Frida) kom på pränt. Fixade tankkort via högtalaren bakom ratten. En kopp kaffe innan dagens första kasualsamtal. Underbara människor men smått kaos då vi insåg att de tagit för givet att församlingshemmet var ledigt. Hoppas det löser sig. Tbx till kontoret. Lunch o sedan iväg till nästa samtal (wow vad vacker vår natur är) med en underbar person. Ibland är det görkul att vara präst!!

Hann inte ringa den som sökt mig... kom på det nu... hmmm nåja.

Bilen packad för helgjobb. Hemom Emy och Pontus, en tur till Coop. Lämna bil. Möta upp Stellan. Inom ICA, hade glömt bönor. Hem till Öglunda o fram med limpistolen... halva predikan gjord :)

Nu slappa!

I Guds tystnad får jag vara...

...ordlös, stilla - utan krav.

Fredagsmorgonen är här med sammanfattning av gårdagen.

Efter onsdagens totala uttömning vaknade jag före kl 5 och kunde inte somna om, inte ens slappna av. Kl 7 konstaterade jag att 'nej' jag orkar inte gå till jobbet och personalmötet. Messade runt och kröp ner mellan lakanen igen. Somnade inte, men låg still. Tog en lång stilla förmiddagsfrukost innan jag körde iväg till jobbet vid 11. Barnens avslutning, förberedelse av helgen... Leta fram gtj-ordning och mäss-ordning. Predikan kommer inte! Blir nog improvisation... Gott samtal vid lunchbordet (teologiskt o inspirerande). Lena letade på limpistolen, så det kan nog bli bönestenar till mässan. Ner till miniorerna som denna veckan var med betoning på 'mini' då många inte var där. Två timmar med goa' ungar.

Upp och fortsatte med helgtankar. Är inte förtjust i texterna... förstår meningen men gillar inte klangen i dem. Kanske jag som är neggo o inte unnat mig textanalystid, det har inte rymts denna veckan. Skrev ner en bön jag hittat och en bild istället; blir frukostunderlägg då jag laminerat dem... hoppas bara de räcker till gudstjänstdeltagarna... Tanken är att det väl är bättre att praktisera bön än en ordrik fin predikan. En kvällsfika innan iväg till vardagsmässan i Tidavad, en Iona-inspirerad mässa där även jag kan slappna av som celebrant. Kantor, vaktmästare, jag, tre vuxna och två barn = Gud är god. Sedan hem, Stellan hade jobbat över, så det var direkt i grytan för att få mat på bordet. Hockey och 100% bonde varvades innan sängen ropade kl 22. 

Nu frukostdags! ...och nej; högerfoten är inte bra...

Trots allt...

...är det just dagar som dessa som ger mitt jobb mening. Men samtidigt är det dessa dagar som gör att tröttheten är mer än trötthet.

Började dagen kl 6 med sedvanlig dusch och frukost.

7.40 iväg mot kontoret. Väl där skriva nya dop- och fadder-/dopvittnesbevis. Fixade en försäkring. Sållade mail mm. Tidig kaffe innan iväg till begravningen. Många möten, många samtal. 85 begravningsgäster. Fin stund, men grep tag längst in inom mig. Fick massa beröm 'till Guds ära'. Bland annat orden: om alla präster varit som jag skulle ingen gå ur kyrkan & trevligt att se en glad präst. 

Tbx på kontoret. Lunch på gårdagens soppa och sedan förbereda fredagens kasualsamtal. Sedan kom det dubbelt upp av sådant vi präster inte kan boka in i förväg och ändå måste ha tid (och ork) för. Sådant som inte kan yppas till ngn, inte ens i rätten... för så är vår tystnadsplikt. ...och i de fallen funderar jag på varför Gud kallade just mig... Inom affären och nu diskat och landat på soffan... Och jag är trött, inifrån djupet trött. Väntar strax hem Stellan...

Imorgon är en ny dag, och krävs det får jag skolka från morgonmötet - för nu måste jag komma ifatt mig själv och hämta hem mig.

Sömn...

...önskar jag att jag hade bättre kvalité på.

La mig vid 22tiden igår och var vaken omkring tre gånger under natten varav en var en riktig mardröm! Drömde att en kollegas barn ramlade genom taket/golvet i uthuset på prästgården i Berg. Fick väcka Stellan för tröst. Klockan ringde kl 6. Upp o in i dusch, frukost och iväg... kom iväg 7.45. In på kontoret kissignödig som en blå gnu... pratade lite med Marita, tog väck 'ballongpärlorna' och diskade rent glasen från färg och tapetklister. Ut på parkeringen o möta upp seniorgympagänget. I karavan till Lugnås o Kurt och Heivigs (osäker på stavning) stuga. Fantastiskt rofyllt ställe! Några av oss satt i 'hönshus'stugan och njöt vårt medhavda kaffe. Rundtitt på stugor och ägor innan vi satt i bilarna igen för en tur till deras badplats/båtplats vid Vristulven. Ut och beskåda bävrarnas våda innan det var in i bilarna igen och karavan till Lugnås kyrka där (jag) vi visade silvret idag också och höll andakt samt delade ut blommor till de fyra som varit lite mer ansvariga för gruppen. Snabbkonfererade psalmer med Inger innan jag körde ner till Marci igen. Lättlunch innan jag skrev ner barnens tankar och lite psalmer mm innan det var dags att öva i kyrkan med kören. Efter det förbereda dopbevis, fadderbrev, ängel o sådant. Se över genomgång/info kring vigsel och dop...  En förälder kom och efterfrågade dotterns mobil. Upp i kyrkan igen... leta... föräldern hittade mobilen i dopfunten (predikouppslag?). Ner igen messa gubben som var närmre en affär. Kom iväg 17.45. Hem, av med kläderna och på med gulaschsoppan... äta... Lite jobbmess av olika slag... bl.a. ändring på faddrar, så imorgon gör om och gör rätt...men det är långt till lördag...så det hinns med att skrivas om.

Imorgon begravning.

Ligger efter inför helgen - men nu är iaf pärlorna klara!

Nu lite "äntligen hemma" på TV... o andas ;)

Ledig dag eller hur det var...

...unnade mig en lugnmorgon med brasa o blogg om hur helgen avlöpt. Körde vid strax efter 9 till Mariestad. Parkerade hemma och lade på en femma för att ta en tur till Apoteket, vissa av medicinerna var slut och ca 670kr landade i deras kassa. Tbx o mellanlandade hemma för att ladda dosetten. I vanliga fall är måndagen min ledigadaghinnaikapphemmatid, men idag blev det jobb. Hur skulle jag kunna säga nej till en busslast från Karlsborg som ville ha visning av Lugnås kyrka samt andakt? Hursomhelst, for till Staples och inhandlade papper och sedan till jobbet. Målade ett andra lager på papiermachéballongerna till 'frälsarkransen' åt konfisar och terminsavslutningen. Samtal med fastighetsansvarigevaktmästaren kring tankar på ombyggnad/omtänk av kyrkointreör. Visade hur 'barnens altarskåp' mm kunde passa in. Tog fram stolförslagen som legat i dryga året. Mat över sedan kyrklunchen så det blev lite samtalsmystid med Susanne, Kristina, Björn, Joakim, Anders, Annie, Marie och Marita. In på kontoret, se över inför morgondagens övning med kören (blir att tänka till under kvällen/natten), dra några kopior och upptäcka att busslasten (pga regnet) vill komma en halvtimme före. Ringa Erik som drog tag i Klas som skulle guida och jag fick tag i Inger som skulle spela. Snabbrusch in på blomsterhandeln efter en 'uppskattningsblomma' som tack till Klas samt fyra andra till seniorgymnpans avslutning imorgon. In i kyrkan, få fram lite textilier. Erik hade fått dit silvret och OJ vilken brudkrona! Välkomna alla vid dörren, var behjälplig med visningen, höll andakt (47, 517) och sjöng Gabriellas sång (övning inför lördagens dop). Ta adjö av alla efter fått ett hjärtligt tack för att vi öppnat upp kyrkan, tänt ljusen i koret, satsat på personal samt tagit dit Klas som varit vaktmästare i 40år men nu är pensionär. Erik hjälpte mig in med blommorna tills imorgon. Köra hem till Öglunda, hann ta två sorgrelaterade samtal i högtalaren. In, sätta på tvätt o kraschlanda med Netflix och sista avsnitten av How I met your mother. Gubben hem, åt middag som han fixade till. Fick honom i en balja vatten under Ernst i Toscana, diskade i pausen o klippte sedan hans tånaglar o slipade lite under sulan <3 kärlek o vardagsnärhet <3 - lite sorbet och nu blogg innan sängen och om några timmar är det på det igen. 

Pst: Gubben hängde tvätten!

Dags för lite dagbok kanske...

...dels för att hämta hem mig själv och dels för att de som inte vet vad jag gör på jobbet ska få lite inblick i min vardag...

Läs o följ om du vill, känn dig fri att inte läsa o följa om du väljer det.

Må dina kameler alltid ha vatten!

/Ellinor

Fredag 1 maj.

LEDIG! 

Både gubben och jag var lediga, och jag tackar Gud för latetid vid brasan. 

Han vid ritningar och en tur till Coop i Skara.

Jag framför Netflix och på tok för många 'how I mest your mother'.

FB-samtal.

Lördag 2 maj

Upp vid kl 7.

Morgna oss och duscha. Lugn frukost o lång frukost.

Vid kl 9.40 prästfrun vid ratten och vi båda på väg till Ullerås. Ställa i ordning bord och stolar för att kunna bjuda in till nattvard. Asande av röklin, handbokspåse full med grejor, stola, sockentyg, vin, oblatrör... och ändå fick gubben gå ut till bilen igen för att hämta tändstickor. Sammanlagt var vi tretton personer på mässan. Efter Agnetas postludium; försöka minnas var förvirrad dam bor och hand i hand gå till rätt avdelning. Ställa tillbaka och packa ihop allt. Ner på kontoret. Lämna av sockentyget, vin och oblater. Snabbtankar inför söndagen. Kisspaus och statuskoll av ballongpärlorna. In i bilen, kl ca 12.00... tur till Coop i Skövde (jakt på klosax till katten). Utanför Låstad bilkö, lastbil med haveri... efter ett tag (ca 30 min) omdirigerad vid rastplats, åka tillbaka och ta vägen via Böja (tack kära poliskvinna för ditt lugna viftande och ditt leende). Handlat. In i bilen och en äktenskapsförgyllande fikapaus på caféet vid Varnhems klosterkyrka (kaffe med mjölk och kardemummakaka till mig, gubben kaffe med mjölk och klosterkaka summa 100kr). Främmande kvinna som kom tillbaka till vårt bord för att berömma min klänning, säga att jag är vacker och att jag strålar... wow...! Hem till Öglunda. Ladda om bössan ;) lite mer Netflix innan rumpan i bilsätet vid kl 16.50 och köra till Odensåker kyrka för helgmålsbön. Inger på plats med solisterna Lovisa och Åsa. Ingen vaktmästare men kyrkvärden Ulla som hjälpte till med att hänga psalm och som tillsammans med mig tände ljus och hitta nycklarna så vi kom åt ljuset. Kyrkvärd Urban kom och var behjälplig med klockringning och ljussättning. En besökare med hörapparat, frågade angående slinga/högtalare... behövdes inte pga min starka röst fick jag till svar. Musik varvat med tankar, text och bön. Summa 17 deltagare. Efteråt blåsa ut ljus, plocka i ordning mina grejor och säga hej då. Vid 19.15 hemma igen. Middagsdags, hamburgare med rotgrönsaker och halloumi. Mys vid brasan och tidigt i säng. FB-samtal privat och i jobb.

söndag 3 maj

Opp Amaryllis... dusch o frukost, koll att allt är med inför dagen. Bakom ratten 9.07. Två gamla församlingsbor passerades: Bengt och Kristina, på min färd förbi Öglunda, Kampavall, Övertorp, Binneberg förbi Tidavad o Ekby innan jag ca 9.35 landade vid Utby församlingshem. Kolla av att allt var under kontroll. Kisspaus för att slippa kyrk-pottapottin. Iväg till kyrkan. Gå igenom gudstjänsten med musiker och kyrkoherden, min uppgift var evangelieläsning och predikan. Hämta röklinet. Klä om, möta församlingen och herdersgästen Rolf som skulle avtackas inför pension. Minns jag rätt var det summa 33personer i kyrkan och några fler vid lunchen. Lunch i församlingshemmet; fortsatt avtackning, innan Agneta, Anders och jag körde (via Boterstena) till Låstad för gudstjänst nummer två. Ställa iordning, på med mick och alba. Prata samman mig med Lena som var flöjtist och övriga. Instruera kyrkvärd att få folk att skriva i förbönsboken. En saknad församlingsbo från Timmersdala kom, tack Kerstin! Summa 20st där. Fira gudstjänst. Klä om, räkna kollekt, iväg på tipspromenad (gosch vad svår) samtal med deltagarna. Korv o kaffe vid församlingshemmet. 5 rätt, vann en boll! Många frågor och samtal kring församling och fördelning av aktiviteter. Försök att säga att vi är EN församling med 7 socknar och att det borde vara fullt naturligt att se att allas kyrkor är våran kyrka. Tiggde med resten av julmust light. Hemåt vid kl 16.15, hämta Stellan på Öglunda (körde över Berg och såg kära saknade vänner, nästa gång måste jag hinna stanna ((ta mig tid att stanna)) ). Från Öglunda vid 17.00 för att hämta Stellans bil i Mariestad. Tillbaka till Öglunda, hann prata med Lisa när jag satt i bilen (hemlängtan)... på med ugnen, sätta igångmed maten, klyftpotatis och grillad karré, grönsaker. Trött som en gnu (pga min kroniska sjukdom som påverkar värk, trötthet och hud). Totalkollaps framför brasan på en filt, frossa, bölfärdig... be Stellan smörja in foten (helvetesskit att ha på foten, ny PPP i sikte på ny plats - depp). FB-samtal privat och i jobb. Mästarnas mästare, nyheter, Kunskapskanalen och i säng vid 23.

Måndag 4 maj 

Vaknade  vid kl 1, orolig sömn...vaken en gång i timmen typ. Många mardrömmar. Glömde stänga av ljudet, upp vid kl 02.30, kolla och bedöma att inget svar behövdes. Vaknade och gick upp 6.13.

Tv-nyheter, pulverkaffe och blogg... Ledig dag blir jobbdag då ett gäng på 43pers från Karlsborg önskat studiebesök o andakt... mer om det imorgon.

Grubbler...

Ibland har vi en tendens att grubbla för mycket. Jag erkänner, så är det. Grubblar för vad som kommer att ske framöver. Grubblar över vad som varit. Varför är det så svårt att vara här och nu? Att tillåta framtiden vara oviss och ha överseende med att gårdagen för alltid är just gårdag. Tror vi hade mått bättre av att leva i och med bekymmerslöshetens blå pärla nära hjärtat. Se på markens liljor, de sår inte o skördar inte. Så när jag om en stund öppnar min alma ber jag om kraft att vara Hic et Nunc, här och nu, och inte i morgondagens bestyr.

...här och nu...

Här och nu.

Större livsvisdom kommer jag nog inte att kunna kläcka ur mig. 

Här och nu i den sekund jag andas är livet, är jag, är varandet.

Att ge sig tid att hämta hem själen, här och nu.

Igår är förbi.

Fastetsad i minnet, då tiden upphört gälla för de 92 år som nu gjort sitt bokslut.

Tacksamhet - och helt naturlig sorg och saknad... 

Imorgon har ännu inte kommit.

Imorgon får vänta till imorgon, anteckningar av borden i min alma, men ännu orörd dag.

Idag är nu, är allt.

Skylten: 'hantera varsamt' är upphängd på min själs dörr.

Anteckningar påminner om andras liv, liv där jag får göra korta besök.

Och i utgivandet - hem-hämtande.

En dag, en stund, en microevighet itaget på väg... ständigt på väg.

Sammanfattning

Dryga veckan har gått sedan hemkomst - och stilla veckan är nog mer stirriga veckan när man jobbar som präst :0 men nu har chefen uppstått och tid finns att tänka.

Först: är enormt tacksam att ha fått vara på klimatvård!

Den stora skillnaden mellan Valle och Mar Y Sol var avståndet till havet. Att inte bara kunna 'slinka ner' utan vara tvungen att planera. Ca 2km och med nedförslut dit och uppförs hem vart det en 50-60minuters företag för mig, vilket bidrog till mindre soltid där.

Det sämsta med Mar Y Sol i mina ögon var bristen på soltakstid. Älskade mina fm på taket på Valle och havet på em. Poolområdet var också trångt och parasollerna fick vi inte sköta själva.

Maten går inte att jämföra! Mar Y Sol höll restaurangnivå!

Rullstolar, elmopeder och rollatorer gjorde att iaf jag kände mig frisk...samtidigt som det kändes att jag inte riktigt hörde hemma i miljön. Kontrasterna i handikappstatusen var för stora. Inget mys/hängområde för oss, vilket hade behövts.

Sängarna kändes som instutionsutrustning från 70-talet.

Vården. Vi var grupp två och jag ser potentialen att bygga upp ett nytt PSO-center. Sjukexpen behöver utrustas med plastfilm, nät, salvor o krämer. Schemat finns saker att ändra på men det har nog en del med anställdas arbetstid att göra att mycket låg på dagtid då vi vill ut. Morgonjympan var en besvikelse, och där ger jag mig inte, Friskis&Svettis bas hade varit bättre för alla.

Med 75% läkning i hud och massa matnyttig info med hem är jag nöjd.

10.20-23.50 ojojoj

Vilken resedag!

Hämtades av Vintersol kl 10.20 för att sitta i planet 12.50 inför avfärd 13.20 som blev uppskjuten pga två passagerares försenade ankomst. Fick vänta på nytt flygfönster och ny rutt och om iväg vid 13.55. Landade svensktid 20.05. En halv evighet innan väskorna behagade komma. Håkan bjöd på Max i Alingsås, sedan hem o krama om! 

Men inte nog med detta. Kerstins tröja glömdes i bussen. Jag blev väskvisiterad, ingående, vid säkerhetskontrollen (stackars kontrollant med allt mitt rygga-innehåll, tom böckerna togs upp en och en och bläddrades igenom).

Hursomhelst, underbar flygpersonal! Speciellt Mia! 

Nu hemfallit åt svensk frukost med vars två mackor till gubben och mig, & pulverkaffet.

Nu sova lite till medan tvättmaskinen gör sitt.

Tack och adjö!

Sista dagen tillbringas i slöhet och sol.

Ont i foten igen så inga långa eskapader.

Packningen nästan klar. Nyckel o handduk tillbakalämnade och om en och en halv timme ska nästan hela gänget ut och äta på restaurang Margarita.

Imorgon börjar sommartiden även här så det blir tidigt i säng. 10.20 går bussen. Nu kommer inte uppdateringar göras varje dag på bloggen - tbx till jobb och verklighet.

Utskrivning o provpackning

Så kom då dagen.

Utskrivning...

Ca 75% läkning

Ca 1.3 i pasi

2,5-3cm mindre i midjan

...men vågen tror jag inte på -5kg

Sjukgymnastik

Sol och bad i havet

Sol vid pool

Sol på tak

Vattengympa

Vill hem, för jag saknar familjen

- vill inte hem, för här är vi alla samma, alla förstår varandras värk o fläckar.

Bra gäng o bra resa förutom veckan med kasst väder.

Nu har jag gått för långt...

...eller inte.

Jag har iallafall idag lyckats gå längre än jag gjort de senaste tre åren. Blev kring 16600steg. 

Dagen började med sjukgymnastik med tillagda rörelser för överkroppen (hantlar). Sedan frukost och efter det gruppfotografering. Molnen var kvar så jag knatade på ner förbi Vintersol, bort genom shoppingcentret till Desigualbutiken där jag köpte min nya handväska LYCKLIG! Knatade hem, solade i moln/solen innan lunch och efter lunch. Solen kom fram vid halv tre. Tre var det info om avresan. Vårt flyg har ändrad avgångstid; en halvtimme senare och vi lämnar hotellet 10.20 sommartid icke att förglömma. Mer sol innan vattengympan... sedan ytterligare lite sol fast UVindex var lågt. Middag, och sedan knatade jag ner till Vintersol igen för bildvisning och föredrag om Teneriffa. Ngt som borde legat första veckan - fast nu blir jag ju sugen på att återkomma. Taxi hem med Ulla och Hans, ner i matsalen där det var musik och ännu en gång hamnade vi svenskar i cocktailjuryn. Tre gäster som blandar till och vi får avsmaka och bedöma (några cl i en liten kopp). Igår vann Helmut. Sedan i säng för att invänta utskrivningsdagen.

Jo, jag har mentaldödat ytterligare en rullstol. Satt på den offentliga toaletten och skulle gå ut. Stöter i en rullstol (handtaget på den) som står bakom toadörren. Säger "oups" och "sorry" och får tillbaka på engelska typ 'sorry - det är väl bättre att du ser dig för' vilket jag besvarade med 'jag kan inte se när du står bakom en stängd dörr'. Ursäkta att jag varken inte är synsk eller hade med en tandläkarspegel att sticka ut genom dörrspringan. 

Idag kom de...

...papper om utvärdering, DLQI, utvärdering av hotellet och utskrivningstid. 

På ett sätt efterlängtade för att man saknar det där hemma, å andra sidan 'avskydda' för trots blåst och moln mår jag mycket bättre i kroppen här. 

Min utskrivningstid är fredag kl 9. Utskrivning, kanske du tänker, vad är det? Jo, det är som när läkaren går ronden och säger att du får gå hem...vi är faktiskt inlagda under tiden vi är här. Slipper visserligen plastarmbanden, men det är vårdbehandling.

Onsdagens moln och två dagar med egen sjukgymnastik gjorde att jag orkade gå lite längre till shoppingcentret bortom Clinica Vintersol, där (äntligen) hittade jag något jag ville ha. Utan pengar gick jag in i Desigualbutiken... JA jag ska dit igen! Väska!!

Gick tillbaka och la mig vid poolen de 40minuter som solen kom fram. Var sedan på taket med de andra tjejerna innan min 'date' med Pedro. Jag bad frivilligt om ytterligare rörelser, nu arm/övre ryggen/ där jag ofta krampar. Fick bra rörelser att göra hemma så nu gäller diciplin! Efter vattengympan var det samtal med Birgitta, läkaren, om hur vi går vidare hemma och om hurvi haft det. Vädret kan de ju inte rå på, men en del annat. 

På kvällen bjöd hotellet på Cava och drink.

Landade på en balkong med yatzi... men jag gav upp då det inte var regler som jag var van vid.

Minsann minsann

Hoppade över grupp-morgonjympan och blev insläppt i gymmet av Pedro. Där kunde jag göra de sjukgymnastikrörelser som han valt ut för att stärka bålen och knälederna. Kändes mycket bra men lite ensamt. Efter frukost gick jag ner till havet, solen tittade fram i max en timme 10-11 och tjugo i tolv tröttnade jag på att frysa och gick hem. Badade inte pga blåsten... Lånade toan i kyrkan och föll för en bulle som färdkost. Satt ute innan maten, mulet... efter maten låg ute, mulet... upp på nakentaket, lite varmare men mulet... underbara vattengympan, mulet. Dusch, smörj... ingen Kerstin hemma... lite wi-fi och vid halv sex såg jag solen. Middag... och nu på rummet (bingokväll är inget för mig).

(Idag var middagen mindre god...)

Störtregn :O

Hopp och hej, sista veckan är igång och dom någon sa 'panik i underlivet' smyger sig på. Det är nog bara fläckisar med PSO i den regionen som fattar vad den paniken betyder. Hur som, dagen började med morgonjympa (både stående och på matta) och Pedro och jag kom överens om att resten av veckan håller jag till i gymmet med mitt 'sjukgymnastik program'. Trots blåst gick jag ner till havet, doppade fötterna (dvs vågorna slog upp över benen) innan jag gav upp och gick hem igen. Låg en stund vid poolen och såg de mörka molnen dra in över oss. När det började dugga gick jag upp i wi-fi rummet och satt och pratade, först med Davod som hade supertips inför semesterresan till hösten, och sedan med Jonas, Miranda och Minna. Då var det en surtant som hyschade oss! Hallå!!! När det störtregnar och inte finns någonstans att 'hänga' så kan man väl fatta att man får prata i wi-fi rummet?!? Surtanter! Usch!

Efter lunch kom solen. Först med moln men sedan på riktigt. Soltaket en ynka futtig timme, sedan press vid poolen. Min underbara vattenjympa och ytterligare press i solen innan middagen. Tre Amigos spelade till maten och kl 21.30 somnade jag tryggt i min säng. Så kan det gå när inte haspen är på!

Hade ett långt samtal med en kvinnas föräldrar. Vissa kommuner beviljar inte alls resa med assistent och några beviljar 2veckor på en femårsperiod. Sanslöst! Om jag är beroende av assistenter 24/7 men ändå vill leva som 'normalt' med resor och annat så hindras det för att kommunen inte vill bekosta assistenter mer generöst. Skippa lite politikerlöner och satsa pengarna där de gör nytta! Detta som för många av oss normalstörda/normalfriska är resor livets guldkant - varför skulle inte den få komma rörelsehindrade, och andra med heltidsassistenter, till dels vart år om de så vill. Näpp! Där blev den hör tanten arg! Orättvisa!

Jungfru Marie Bebådelse

Käre nån.

Snart har hela fastan gått och jag har inte fått sjunga litanian en enda gång.

Dagen började med hotellets 'hangover breakfast', längtar hem till ett riktigt knäckebröd och riktig ost med smak. Gick på marknaden och shoppade lite 'billigt billigt special för mig äkta vara'. 

Sedan började dagens första arbetspass vid poolen fram till lunch. Efter lunchrasten vidtog pass två vid poolen. Idag var det sol men även BLÅST. Kände mig totalt urblåst efter nån timme. 

Gick iväg till mässan, som liksom förra veckan var välbesökt. Fem kompisar ur gänget var med och de anar inte hur enormt glad det gjorde mig! Har nu bestämt mig att om tjänsten här blir ledig om typ fem år, då kommer jag att söka den. Vill testa hur det är att ha en SKUTtjänst, och då är ju Stellan pensionär så då fungerar det. Verkar vara så kul och spännande med församlingskärnan och de andra korta mötena. 

Middag, papegojshow, altanhäng och säng.

Om en vecka är jag hemma i vardagen igen... vill och vill inte...(fortfarande så enormt trött på insidan).

Läkningsågren

Tredje dagen med mulet väder!

Vi gör allt för att hitta solstrålar. Går tunnklädd så att fläckarna exponeras så fort en stråle tittar fram. Knatade iväg till havet vid 10tiden, klädde av mig och gav upp. Blåsten gjorde att det var riktigt kallt. Vattnet ca 18grader och jag förmådde mig inte att hoppa i. Lunkade hemåt igen, den längre vägen. Väl hemma vid poolen kom solen fram. Kläderna av!, och ligga, vända, vrida. Lunchpaus mellan kl13-14 sedan ut o ligga igen, vända, rikta in fläckarna, frysa i blåsten...men SOL! Eftersom foten gör ont så måste kroppen motioneras ;) så 40längder i kallbassängen och 40st wats-up (min benämning på vatten sit-ups). Upp i solen och blåsten i hopp om att bli varm igen, men icke sa Nicke, frös som en liten gris. In i varmduschen på med morgonrock och stickade strumpor. Klä på, gå till Kerstin och sedan middag. Satt och pratade med Kerstin, Karin, Erik och Ronny tills klockan var halv tio och de skulle gå ut och se på 'Elvis', karaoken var i full gång i matsalen, men tråktrött som jag nog upplevs, och ibland känner mig, gick jag in till mig och boken i soffan. Vid tvåtiden på natten mentaldödade jag ytterligare en rullstol, snälla, på nätterna kan man ta hissen! Den låter mycket mindre än att köra på rampen utanför mitt fönster 😱😝

Nåja, lite tar solen iaf.

Tipp tapp tipp tapp tippitippitipptapp

Ännu en mulen dag. Till och med en regnskur på eftermiddagen.

Dagen började med morgonjympa. Var med och gjorde så gott jag kunde och bytte ut vissa rörelser till annat som inte gjorde så ont. Låg vid poolen efter frukost, men riktigt kalla vindar och moln gjorde att det kändes meningslöst. Gick iväg 12.30 till salongen på hörnet där jag blev klippt och ansad.... Ögonbryn, haka och mustasch vaxade...

Efter lunch kom regnskuren och vi gick o handlade istället. 

Pedro kom tillbaka och hade vattenjympa - SKÖNT

Kvällen spenderades i gemyt på en altan. Middagen var så där, första gången som jag inte hittade något gott. Efter frukosten var det en örnshow och jag fick klappa en berguv. Gillar inte rovfåglar i fångenskap - men vackra djur är det! Sedan hade Jonas gjort en quiz och vi satt och babblade till 22.10 då vi var tvungna att gå var och  en till sig. 

Så kan en mulen fredag te sig.

Sol, vind och vatten...

eller i alla fall nästan.

Dagen började med morgonjympa, gjorde vad jag kunde men kände inte det tillfredställande. Vill ju kunna göra allt! Efter frukost gick jag iväg till stranden. Det är skönt att i egen takt och i egna tankar få gå iväg. En knapp timme var det sol, vågorna slog upp högre på stranden o det var faktiskt för kallt för ett dopp. Hade det varit Flämsjön o sommar hade jag inte tvekat - men här ska det ju vara varmt!

Strosade tillbaka till hotellet och köpte två tunikor på vägen.

Dök även inom kyrkan för att fråga om de skulle ha 700:1 på söndag och om jag fick sjunga den (hela fastan har gått utan att jag fått leda litanian :( ) men det är Jungfru Beb och barnkör...så nä... det lär inte bli så.

Låg vid poolen en stund innan lunchen och sedan soltaket där första 30minuterna gick åt till att frysa som grisar i blåsten. Låg sedan vid poolen igen (lurigt med sol och blåst) innan min älskade vattenjympa. 

Sjukgymnasten hade läst bloggen och vi kom fram till att det kanske är bättre att hitta något som inte gör ont och att jag gör det medan de andra kör sitt pass. Måste säga att jag är tacksam och imponerad över att han lyssnar in och är lösningsfokuserad. 

Efter vattengympan gick jag på kost föreläsning med sjuksyster Mia som gjorde ett bra jobb med att förklara, vägleda och råda i en lågkolhydrat (lchf/paleo) anda. Även om jag kan mycket så blev omega 3&6 lite klarare för mig och jag inser att jag behöver lite tillskott av trean. Denna föreläsning skulle enligt mig kunna varit ett obligatorium då det handlar om råd som är lika viktiga vilken form vi människor än kommer i.

Middag o nu här vid paddan. Eventuellt gå ut en sväng eller tbx till matsalen o se vad det är för uppträdande ikväll. Det blev matsalen och dansa med rullstolar och vara jury när cocktailtävlimg skulle avgöras. 

En klart bättre dag för humör och själ! 

Tick tack tick tack

Tiden rusar iväg! 

Hälften gjort och oron över utläkningen börjar smyga sig på.

Idag har det varit mulet och 'kallt'. Efter gårdagens 'bråliga' dag kom en ännu värre. 

Morgonjympan gjorde att jag fick tårar i ögonen. Att ta i av bara den och inte nå fram... att känna att jag inte klarar och kan... att få smärta - det är inte kul. Gillar Pedro som sjukgymnast, men morgonjympan är inte skoj, tyvärr, för mig i alla fall. Saknar jympan från Valle som var mer Friskis & Svettis baserad. Jag upplevde att fler klarade av den och den stegring som skedde i intensitet under veckorna som gick. De som ville ha mer styrka kunde köra ett styrkepass före, frivilligt. Här blir det bara en klump i magen över att gå dit imorgon bittida igen...och misslyckas...

Bad om dispens från PSO-skolan/livsstil. Sitta inomhus och prata om livstil, motion och stress för att sedan inte hinna promenera blir totalt fel i min hjärna. Nu fick jag möjlighet att promenera till stranden och tillbaka utan att känna att jag inte hann. Fast innan jag gick hade jag en gråt-kollaps på rummet över att inte klara det jag vill klara i jympan och att det gör ont... och då inte tråningsvärksont (för den värken välkomnar jag). En annan sak är nog att jag är lite hjärntrött och behöver ensamheten. Det var ljuvligt att få sitta alldeles själv vid havet och bara lyssna.

Väl hemma väntade ett riktigt kärleksbrev från maken <3

Lunch o lite altanhäng då solen lyste med sin frånvaro. På taket fick vi dock en dryg halvtimme där det sprack upp (tack och lov). Efter det min älskade vattenjympa! Där gör Pedro en fullträff både i musik och rörelseval. Där gör det också ont - men gott ont.

Vid 18 var det mingel i receptionen. Hotelldirektören bjöd på dryck och snacks. Talade med två damer och en herre från Tyskland. Alla tre med MS i olika stadier.

Middag och lite eftersnack vid poolen innan John Blund knackade på den inre dörren.

Hoppas på sol imorgon!

En brålig dag...

...är en dag som innehåller bra och dåliga saker.

Morgonjympan på mattan vet var den tar och vilande bål- och ljumskmuskler (om det heter så) har fått veta att de finns och lever. Längtar INTE efter morgondagen. 

Efter frukost var det PSO-skola med filmen 'Må bra med psoriasis' och samtal kring den. Detta gjorde att jag inte hann till havet. 10.30-13.00 för promenad (tur o retur 4km med ont i foten), bad och sol. Gillar inte sådana här dagar där jag känner mig trängd/stressad... men solade vid poolen och simmade 40längder á 17m. 

Efter lunch var det soltak 13.45-14.45, inte lika rogivande som vanligt (sådana tillfällen finns också). En stunds paus och wi-fi och en inbjudan på FB till goda vänner på påskdagen efter jobbet. 

Kl 15.45-16.15 vattengympa (älskar den). 

Dusch och smörj innan kuratorn kom för att prata om 'leva med kronisk sjukdom'. I mina ögon var detta det hittills sämsta. Var inte förberedd på att sitta i ring och prata kring privata saker med en samtalsledare jag aldrig sett. Frivilligt var det och några valde att gå ifrån (borde jag också gjort för detta kändes inte bra). Sådana saker bör samtalas om i mindre grupp, med trygg samtalsledare, och med förberedda deltagare. 

Middag, samtal med Stellan och på ett sätt hemlängtan och ändå inte. 

Vissa stunder vill jag kunna teleportera mig för några minuter...och i andra andetaget vill jag aldrig lämna denna ö och ett klimat (som det är nu) där jag mår bra.

...så de som känner mig nära och väl (ingen nämnd och ingen glömd) lär förstå att detta varit en brålig dag med en anteckning i versaler i min alma...

Inbrott på nedre våningen - inbrottsförsök här?

Den här veckan har Pedro ökat takten. Istället för sittjympa är det nu mattjympa och koncentration på mag- & lårmuskler (så känns det iallafall). Den extra prova-på-tänjning fick jag hoppa över. Istället besök hos sjuksköterskan och lunk-iväg till havet. Var vid och i havet så där två timmar. Tog simtur till röda bojen och tillbaka. Gudomligt skönt! Lunk hemåt med min värkande fot. Lunch, poolhäng, nakentak och vattenjympa, det räckte till så efter det dusch och smörj. Var inte med i sightseeing-Los Christianosgruppen utan gick till biblioteket och wi-fi'n. Träffade på Rune som berättade att grannarna hade haft inbrott. Hela säkerhetsskåpet bort-tjuvat! Polistekniker kom för fingeravtryck etc. Tänkte att jag har tur som bor på markplan och inte nedre botten... men åter från wi-fi'n ser jag att min altandörr är öppen en decimeter typ, den var stängd och haspad när jag gick. Mycket riktigt, när jag kom in så var dörren öppen och säkerhetskedjan utdragen till max men ingen inre åverkan. Insåg att jag inte fått ner haspen med bara handen, så nu är haspen nertrampad och jag kommer använda den andra ut-/ingången. Lite kusligt att krypa till kojs igår, men trött som jag var somnade jag strax efter nio efter att ha pratat med Emy.

Alltid i vägen ;)

Med glimten i ögat så är det just så det känns. 

Har nog aldrig sett så många rullstolar, rollatorer, permobiler, kryckor och 'elmoppar' på ett o samma ställe, och i matsalen framgår inte om det är höger eller vänstertrafik eftersom maten är uppställd i tre grupperingar med olika mat i på varje.

Här finns nog de flesta neurologiska sjukdomar representerade, allt från de som behöver 100% assistans till de som kan mycket själva. Här finns förälskade par och (troligen) gifta par där en i förhållandet har funktionshinder. Här finns barn, ungdomar, vuxna och äldre. Och till detta kommer nu vi fläckisar. Ett långbord är dukat till oss 22 vid varje måltid. Vi bor på olika våningar i olika hus, och det finns ingen riktig häng-yta för oss. Men vi har det bra och var dag tänker jag med tacksamhet att jag har det som jag har det. 

Idag har jag varit på marknad där det mest var krimskrams och blingbling (i mina ögon). Simmat 40längder (badvakten sa att bassängen är 17m). Solat...sovit mitt på dagen...gått i mässan på seneftermiddagen...sett slutet av karnevalståget och nu ätit o landat på soffan.

Tänker tillbaka 21år då jag denna kväll tillsammans med Stefan höll vår nyfödda Hedvig i våra armar...tänk tiden går och vi med den...

Hic et Nunc

endast Hic et Nunc

...o nej, foten är inte bättre snarare tvärtom...

Lördagen...

...avlöpte i det stora lugnets tecken.

Efter frukost gick Kerstin och jag till havet. En aningens mulet o kyligt gjorde att jag avstod badet. Vågorna med sandblästring lockade inte. Till det kom också en ond fot...trodde Dolores musculares, men efter lufslunk hem och läkarkonsultation så gillas läget att det är en senfästesinflammation. Alvedon o blå piller och högläge. Hur som... två nya tunikor inhandlade. På eftermiddagen poolhäng och 40längder i kallbassängen. Dusch, altanhäng o middag innan en tur på byn och titta på karnevalfolk. Hemma vid 22 och i säng vid 23.30.

Första ostressade lugna sköna avkopplande dagen.

Första veckan slut :( 

...skulle lätt kunna vänja mig vid att bo här! 

Imorgon marknad!

Fantastiskt!

En vecka har snart gått! Tiden rusar iväg och jag gör mitt bästa att suga ut det gottigaste. 

Jag är så tacksam att ha fått denna chans återigen och jag hoppas verkligen på tur framgent.

Innan jag åkte var det många som kommenterade lyxen i tre veckors 'semester', jag hoppas genom mina blogginlägg visa att det definitivt inte är semester utan en vårdform som förhoppningsvis (återigen) gör mig symptom- och besvärsfri i bortåt ett halvår. Detta är i förhållande till många andra behandlingar och mediciner tämligen billigt med tanke på resultatet. Resan hit kostar, om jag är rätt informerad, 32000kr. Till det kommer ersättning för resa till och från flygplats och ev övernattning på flygplats. Min kostnad är för läkarbesök före, 2100kr motsvarande som om jag legat inne på sjukhus hemma (detta är att ligga inne på sjukhus - vi är inskrivna, men slipper namnbandet), samt förlorad arbetsinkomst (FK betalar ut 80% av SGI taket (380000kr tror jag taket är på) vilket är mindre än vad jag har i vanliga fall, till det kommer också extra utgifter för vatten och övrigt som man kanske inte behövt hemma. Solen och värmen hjälper min kropp att läka och fungera! Här finns tillgång till sjukgymnast, sjuksköterska och läkare. Alla konsultationer med dem dokumenteras och sänds till remitterande läkare vilka då får hjälp att se vad för behandling som fungerar. De som är här är specialiserade på just 'PSO, PSOa' området. Även detta är en kostnadseffektiv vård då jag vet vad jag ska göra/hur behandla & vad jag ska be om för hjälp hemma i Sverige. 

Dag 6 började med morgonjympa, nästa vecka blir det nya rörelser. Promenad till havet, bad och soltid 60min på var sida. Salladslunch vid stranden. Snabb pulshöjande promenad hem. Upp på nakentaket för sol med faktor utom på intimområdet som fick 45min behandlingstid. Ner i gymmet, köra mitt schema med rörelser som jag fått mig tilldelade. Klarade 60kg i benpress! Grymt bra av mig. Eftersom knäet inte vill som jag vill är fokus på att stärka upp musklerna runt ikring. Efter det en timmes vattenjympa. 

Sedan fredagsmys! Goda samtal och altanhäng, dela en bit liv med varandra. Middag och fortsatt samtal. Tog ingen tur på byn, trots karnevalhelg, utan somnade gott vid kl 22.40.

Längtar tills imorgon!

Ibland är det svårt att vara här och nu...just nu längtar jag bara tills imorgon. Efter två toksittardagar vill till och med en slappis som jag ut i det fria. Idag har varit lika stressande som igår:

Kl 8 morgonjympan 

Kl 8.30 frukost

Kl 9.30 PSO-skola om samsjuklighet

Kl 10.30 PSO-skola om livsstil

Kl 12.00 reumatologföreläsning o konsultation (trodde det var entesit och inte artrit... lite och jobba vidare med).

Kl 13.00 Lunch

Kl 13.50-14.35 soltid 45min

Kl 14.50-15.35 soltid nakentak 45min

Kl 15.45-16.15 vattengympa 

Kl 16.15-17.00 dusch o insmörjning, tvätta och skriva i rapporten

Kl 17.00-18.15 PSO-skola om forskning och medicinutveckling

Kl 18.30 middag

Kl 19.30-20.30 promenad tillsammans med Kerstin

...sedan lite wi-fi tid och snack...

Nu är tanten trött och det är dags att sova... Imorgon väntar havet...smaka på det...

H A V E T!