Något som skimrar och glänser hemlighetsfullt.
Det är livet bortom julstressen som jag skönjer.
Trots denna 'lyx-schema-jul' är jag redan trött på sockersöta Jesusbarn (oftas gulhåriga), jultomtar och blinkande ljus. Andas in lugnt och tänker att om en vecka är det över... om en ynka vecka får jag ladda om inför det nya oskrivna året. Om en vecka är det lugn och ro och tid för varandet i det som är.
Varför är det samma visa vart år? Julpynt o hysteri redan innan allhelgona... En orimlig förväntan på tre ynka dagar. Mat i överflöd och massa måsten. Någon jul vill jag vara så modig att jag struntar i allt och köper en pizza istället.
För julen är ju egentligen inom oss var dag i vårt liv. Var dag möter jag Jesusbarnet, var dag möter jag den korsfäste och uppståndne.
...kan jag måla om håret på mitt Jesusbarn eller ska jag se honom som tidernas förste och störste, samt yngste, hårblekare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar