Nyårslöfte - ja men då kör vi

Årets sista dag.

Gryning över Öglunda och summering av året.

Positiva intryck och händelser läggs tacksamt i rikedomsskålen.

Det som gjort ont och skavt samt sårat (försökes) lägges i en tättslutande burk med 'omöjligt att öppna lock', förlåtelse och försoning kan effektivt försluta sådant.

Drömmar som inte blev av läggs på nästa års drömlista med vissa korrigeringar. Drömmar och önskningar har en förmåga att förändras, ibland dagligen.

Så funderingar över dessa ständigt återkommande nyårslöften... Lutherskt borde väl vara att de gavs dagligen (nya människans ständiga 'erövring/seger' över den gamla). Många är de nyårsaftnar som avslutats med mängder av chips o alladin (imorgon, imorgon är ett nytt år - ett nytt blad -). Och flera är årets första dagar då träningskort inköpts (- och blivit liggande -).

Så i år 2014.

Vad blir då mitt nyårslöfte inför 2015?

* Att dagligen hitta en tacksamhet i mitt liv. Liten som stor, ja även om det är samma dag efter dag.

* Att prioritera rätt och bejaka glädjen.

* Att tillåta mig själv att må bra.

* Att unna mig själv tid för att kunna må bra.

* Att fortsätta bekämpa ordtrötthet, ljudtrötthet, hjärntrötthet. Skapa rum för vila.

* Att se mina nära och kära och sätta dem i första rummet (människa först/kristen sedan) än mer.

* Att acceptera livet och dess ständiga kurvor till höger och vänster, i nedförs- och uppförslut.

...&

* Att älska Gud allt mer.

Så kära/käre DU på andra sidan skärmen (Oavsett om jag känner dig eller ej) så önskar jag dig

ETT GOTT LUNGT FRIDFULLT SLUT PÅ 2014

&

ETT VÄLSIGNAT GOTT NYTT 2015

...så här mellan tredje och fjärde...

Jag anar ett ljus i mörkret!

Något som skimrar och glänser hemlighetsfullt.

Det är livet bortom julstressen som jag skönjer. 

Trots denna 'lyx-schema-jul' är jag redan trött på sockersöta Jesusbarn (oftas gulhåriga), jultomtar och blinkande ljus. Andas in lugnt och tänker att om en vecka är det över... om en ynka vecka får jag ladda om inför det nya oskrivna året. Om en vecka är det lugn och ro och tid för varandet i det som är.

Varför är det samma visa vart år? Julpynt o hysteri redan innan allhelgona... En orimlig förväntan på tre ynka dagar. Mat i överflöd och massa måsten. Någon jul vill jag vara så modig att jag struntar i allt och köper en pizza istället.

För julen är ju egentligen inom oss var dag i vårt liv. Var dag möter jag Jesusbarnet, var dag möter jag den korsfäste och uppståndne.

...kan jag måla om håret på mitt Jesusbarn eller ska jag se honom som tidernas förste och störste, samt yngste, hårblekare?

En god natts sömn - och en regelbunden avföring...

...finns det något som kan göra människokroppen nöjdare? 

Med glimten i ögat o stort mått allvar så är jag faktisk seriös i rubriken. Så här i julmatstider och när jobbet är intensivt till max är detta inlägg något att stanna upp inför och ägna en stund av eftertanke åt.

För vid sidan av döden är kroppen något vi är dåliga att tala om.

Malou efter tio, för ngn vecka sedan, hade en hel avdelning om 'bajs' och ju mer jag grunnar på den desto mer grubblar jag igång över sambandet - avföring/humör -. Är det sant att det är så många som lider av förstoppning i olika grad...? Om det är så kanske det inte är så konstigt att många går med mungiporna neråt. För vad är mer irriterande för kroppen än att inte få ur sig sitt avfall?!? Tja, möjligen att inte ha god nattsömn. Jag är iallafall inte människa om jag inte får sova, och än mindre i kombo med trög mage.

Så, mitt i julstöket: Se till att sitta still på toa (gäller speciellt kvinnor som tydligen är sämre på att 'sitta still och göra klart'... och unna dig en tupplur mitt emellan...